Hur dum får man bli?
Jag är trött,.. Matt, slut sliten död. Jag vill att de här ska vara över nu, NU!! Orkar inte vara gravid.. se hur magen sväller dag för dag.. mysigt? Jo självklart men jag vill tillbaka till MITT liv. mitt liv.
Jag är stressad men ändå ganska lugn.. Har kommit nada bit på vägen med de sk barnrummet, just för tillfället står datorn där inne, vilket jag har lust att kasta åt helvete, niklas skulle slå ihjäl mej då men han skiter jag oxå i för tillfället. Jaaa jag är nog lite bitter idag.
Jag har iaf packat ihop en BB väska, till bebisen.. Inte mej.
Jag kommer ingen stanns med något alls... Im stuck.
Påsken firades som sagt med mamma o pappa, passade på att tvätta Bebis kläder, mamma visade kläder jag o syster haft när vi var små.. Så coolt att veta att dom kläderna jag tyckt bäst om är ungf 30 år gamla..
Iaf så är det mycket hormoner, mycket känslor så påsk var blandad.. är o var ledsen, "ge upp" stadiet..
Inget känns lockande..
Alla prata om hur nyfikna dom är på den lilla i magen, o detta ska bli sååååå kul osv.. men när ska man ställa rätt fråga?
när ska man se sympatin för mej som varit gravid i ja.. över 1 år.. Att det är jobbigt för mej,
men nej..
Niklas bollar alltid över på något sätt att "de blir nog bra när jag får se henne för första gången" Och JA visst. Klart allt försvinner då o de varit värt de men när ska man se MEJ o inte gravida mej..
Jag vill inte vara gravid längre o kommer skratta mej lycklig om vattnet går si sådär 3 veckor för tidigt? vilket skulle bli ja.. typ i veckan då?
Ska ut med hundar sen sova
Åså ska jag passa på att gratta Emmeli o Jocke till deras bebis =)
Håll ut! Förstår att du är less, hade själv kastat av mig magen om jag hade kunnat den sista tiden och då hade jag i alla fall inte varit gravid lika länge som du. Ville också ha tillbaka min identitet och inte bara var en "mage" och allas angelägenhet.
Stor kram.
Börjar med att säga tack så mycket.
Nu är Mio en vecka gammal och jag börjar återhämta mej. Uscha, man får hur mycket information angående förlossningen m,m men inte hörde man mycke om hur de är efter, och hur man återhämtar sej från kraftig blodförlust. Inte lätt vill jag lova!
Nu kan ju faktiskt din lilla tös komma när som helst, så håll ut och fortsätt pyssla i hemmet för att fördriva tiden.
Sen kan du göra som jag gjorde 2 timmar innan mina värkar drog igång. Jag fick en vän till att lura ut mej på en sjukt galet lång promenad kring hela Majorna.! Plus att jag sörplade mitt hallonblads the varje morgon och 2 koppar varje kväll. Nu i efterhand tror jag faktiskt på att de fungerar. hehe..
Ha de jätta gott och passa på att njuta av vårsolen. :-)
/emm
