Välkommen till min hjärna

ptja vad har hänt eg???

Jag har hunnit bli två barns mami, mitt senaste fynd är en liten fin pojk som heter wilmer och är 9veckor,
dagen D som allt hände var en lördag, hade lite ont i magen och kunde under en period klocka värkar sen av tog de... lite senare på kvällen kom en brak värk och BB tyckte vi skulle komma in, väl där hade de avtagit igen men de tyckte vi skulle stanna på hotellet och komma tillbaka på morgon igen för bedömning då.. Hopp tyckte vi och gick dit..
Vi la oss runt 23 tiden och runt 23.30 började det göra lite ont igen, inget jag inte kunde hantera typ, klockan hann bli 00 och jag hade varit uppe på toa X antal gånger ;) vid 00.30 hade jag för jävla ont så vi fick gå ner igen vi var inne på vårat rum runt 01 och där fick jag ligga med lustgas, 01.50 kom "min" sköterska in och gjorde den mycket trevliga undersökningen och kunde säga att jag var öppen 6 cm, så vi gissade att allt skulle vara klart till kl 03, TJI vad vi bedrog oss... det var jag, niklas och en uska på rummet så går helt plötsligt vattnet och man får krystvärkar direkt, NÄ då fanns det inte personal?! så hon skriker åt mej att jag inte får krysta, well well.. det var ju lätt för henne att skrika som inte har en bebis knackandes på dörren... Iaf så orkar jag bita sönder lustgasmasken, skrika några hemska svordommar och sen funka det inte längre, niklas fick hastigt slita av mej trosor och hela kittet hehe, Ja det var kaotiskt... Och då var kl 02.12 och Wilmer föddes.. Helt blå och gör ful :D

När de skulle göra pox mätningen blev han underkänd och sen började helvetet....

In på avd 10, medicin för han hade en infektion, han skulle ligga med ekg kurva, de skulle mäta syersättningen, när jag kom ner från hotellt på kvällen ligger han med syrgas för andningen hade blivit dålig,

sen rullade det bara på.. han fick ta x antal prover, när saker började ljusan kom nästa bakslag, höpp han behövde sola, han ville inte äta så han fick sondmatas osv osv, han vägrade ta bröstet så tillslut började vi ge på flaska..
Ja sen efter 1 vecka drygt fick vi åka hem.. Då började det andra helvetet, anpassa sej.. och wille fick ont i magen.. Aaa vi är på väg mot det bättre med det har fan inte varit lätt.. och niklas har ställt upp mer än någonsin den här gången.. ♥

Jag har fått ta bort min älskade gamla tik fossie, det var tyvärr pga ålder och att hon inte skulle fixa, ELLER må bra av att få in en bebis till i huset..
Och goliat sålde jag, men det var pga att han förtjänade bättre, han ville vara i centrum 100% och jag kunde inte ge han det.. Så nu har jag bara harry och elsa =)

Det är så svårt att förstå, det är så jäkla svårt att ta in.. Att en människa som man sett sen hon var liten plutte bebis inte finns med oss längre.. det känns som någon ljuger för mej hela tiden..
Mitt hjärta går i sönder för familjen som står kvar.. Och vännerna, av vad jag förstått kom det som en blixt från klar himmel.. Jag hade inte träffat henne på länge men man frågade alltid resterande familj hur det var med henne, hade lite kontakt via Facebook osv..
Jag satt i viken när jag fick smset, i chock gick jag till ica och köpte allt möjligt som jag inte ville ha när jag väl kom tillbaka till sjukhuset.. Väl där släppte lite av chocken och jag grät, jag grät för jag aldrig mer får störa HELA den här underbara familjen i samlad trupp mer, för att den här famlijen inte förtjänar en sån här sak! Jag är så jävla ledsen för dem.. Jag känner sorgen hela vägen hit och det gör mej väldigt ont att inte kunna ta bort den åt dom.

Jag har ju varit inne och läst tre tjejers bloggar, ena tjejen har gjort en så fin "till minne av"  vet inte om jag vågar lägga upp den eller vad man ska göra, den är för fin för att inte visas dock..



Vila i frid lilla söta du ♥